Lördag kväll i Kungälvs Ytterby nästan en halvtimme försenat kom ett laddat lag in på plan. Trots laddningen började matchen riktigt dåligt. Kungälv tryckte på direkt, samtidigt som tjejerna hade stora problem att bemästra Kastellegårdshallens beryktade hala och studsig golv. Plötsligt spelade tjejerna helt utan självförtroende, hafsigt, ostrukturerat, helt utan tanke och kroppskontakt. 1-0 och 2-0 kom i rask takt. En tredje boll hamnade också i nätet, men blev helt korrekt underkänd då de slog på Idas fingrar innan.
Det såg riktigt illa ut, men nu började tjejerna ta tag i det. För varje byte blev det bättre och när Frida reducerade till 1-2 var vi igång. Nu trodde tjejerna på vad de gjorde och det var ett helt annat lag på plan. De hade förstått att man inte kan spela komplicerat på detta golv, rakare spel och mer skott är lösningen. Nu fungerade spelet och det var istället vi som pressade ner dem och innan paus hade vi kommit ikapp.
Andra och stora delar av tredje perioden såg ut på samma sätt. Vi pressar på men ett duktigt Kungälv stack upp i farliga kontringar. Vi gjorde 2-3 de kvitterade, Vi gjorde 3-4 de kvitterade. Sedan gjorde vi 4-5 och nu kändes det som att vi hade kontroll. Men med 5-6 minuter kvar fick Kungälv lite tryck och plötsligt blev tjejerna rädda att de skulle förlora. De blev stressade och det som innan var så enkelt blev plötsligt svårt. Kungälv fick vind i seglen och tryckte på allt mer och tjejerna hamnade nästan nere i Idas knä. För att störa Kungälvs momentum tog vi time-out mär tre minuter återstod.
Time-outen verkade ha en god effekt, då vi började ta det lite lugnare och vårda bollen bättre. Men efter en minut slarvade vi i uppspelet och plötsligt var det lika stressig igen. Med en massa vilja lyckades Kungälv trycka in en kvittering.
De sista två minuterna efter kvitteringen var spelet mer jämt och båda lagen fick till några halvchanser men det blev inga fler mål.
En för publiken mycket underhållande och svängig match slutade 5-5. Visst var det lite retligt att de lyckades kvittera men med tanke på vår urusla start kände vi oss ändå ganska nöjda. Det var starkt av tjejerna att vända från den starten. Flera av dem bevisade också för sig själva att när de tror på sig själva är de väldigt duktiga.
